Dry tresures
And I don't know how I survived without your kiss
Cause you've given me a reason to exist
Nu har jag bestämt mig för att öppna varje blogginlägg med några rader ur en låt som jag tycker är bra, eller helt enkelt har ett budskap ihop-pressat till några rader som jag tycker är värt att läsa. Det blir lite som min grej. Någonting unikt(?) med just min blogg. Me like it (nu är jag egocentrisk, igen). Frågan är bara om jag ska skriva vilken låt urdraget kommer från eller om jag bara ska publicera dem för nöjes skull... Nej, jag gör nog så att ni får skriva en kommentar och fråga om ni är intresserade av att veta vilken låt dessa vackra urdrag kommer från, det blir perfa. Nu till det klassiska bloggandet med dess innehåll. Idag har jag sovit, flummat i telefonen, försökt att sova lite till, kollat på "Tjenare kungen" och pratat/flummat mig ännu mer i telefonen, stackars Johan som får stå ut med mig när jag är flummig & skum. Fast jag tror han överlever, han älskar ju mig. Jag är dessutom i behov av alla människor just nu! Sommarlovet har inte ens korsat första veckan och jag börjar redan sakna ihjäl mig efter de människor jag inte har träffat. Kurosh, ring mig! Din telefon funkar inte och jag är trött på att försöka få tag på dig. Och alla andra människor, me misses you so unbelivably much, so give me a pling, for heavens sake.
Rummet är fortfarande inte klart för er som är intresserade (överdrivet trisst information frågetecken). Jag var tvungen att slappa idag, hur skönt som helst. Sedan så var jag duktig och tog en liten joggingtur med pappsen, sammanfattning med ett ord: Svett. Jag blev blöt av vätskan som rann ut genom mitt hår och jag behöver duscha. Men skönt var det! Jag stretchade t.o.m. efteråt, i hela sju minuter. Jag har blivit en gnutta ovig om jag ska vara riktigt ärlig. Inte för att jag någonsin kunnat jämföras med någon spaghettibrutta men ändå. Nu måste jag avsluta detta inlägg, tyvärr. Är hos pappa som jag träffar ytterst sällan så nu måste jag faktiskt vara lite social. Men ta hand om er och fortsätt läsa och kommentera denna vackra blogg!
// Madeleine
Cause you've given me a reason to exist
Nu har jag bestämt mig för att öppna varje blogginlägg med några rader ur en låt som jag tycker är bra, eller helt enkelt har ett budskap ihop-pressat till några rader som jag tycker är värt att läsa. Det blir lite som min grej. Någonting unikt(?) med just min blogg. Me like it (nu är jag egocentrisk, igen). Frågan är bara om jag ska skriva vilken låt urdraget kommer från eller om jag bara ska publicera dem för nöjes skull... Nej, jag gör nog så att ni får skriva en kommentar och fråga om ni är intresserade av att veta vilken låt dessa vackra urdrag kommer från, det blir perfa. Nu till det klassiska bloggandet med dess innehåll. Idag har jag sovit, flummat i telefonen, försökt att sova lite till, kollat på "Tjenare kungen" och pratat/flummat mig ännu mer i telefonen, stackars Johan som får stå ut med mig när jag är flummig & skum. Fast jag tror han överlever, han älskar ju mig. Jag är dessutom i behov av alla människor just nu! Sommarlovet har inte ens korsat första veckan och jag börjar redan sakna ihjäl mig efter de människor jag inte har träffat. Kurosh, ring mig! Din telefon funkar inte och jag är trött på att försöka få tag på dig. Och alla andra människor, me misses you so unbelivably much, so give me a pling, for heavens sake.
Rummet är fortfarande inte klart för er som är intresserade (överdrivet trisst information frågetecken). Jag var tvungen att slappa idag, hur skönt som helst. Sedan så var jag duktig och tog en liten joggingtur med pappsen, sammanfattning med ett ord: Svett. Jag blev blöt av vätskan som rann ut genom mitt hår och jag behöver duscha. Men skönt var det! Jag stretchade t.o.m. efteråt, i hela sju minuter. Jag har blivit en gnutta ovig om jag ska vara riktigt ärlig. Inte för att jag någonsin kunnat jämföras med någon spaghettibrutta men ändå. Nu måste jag avsluta detta inlägg, tyvärr. Är hos pappa som jag träffar ytterst sällan så nu måste jag faktiskt vara lite social. Men ta hand om er och fortsätt läsa och kommentera denna vackra blogg!
// Madeleine
Kommentarer
Trackback