Maddie

Jag vet att det var ett bra tag sedan jag skrev någt vesäntligt, men nu är det ju faktiskt så att jag har börjat jobba. Går upp 06:40 varje morgon och kommer hem runt 17:15 varje eftermiddag för att gå ut med Homer. Tiden därimellan måste jag leva och sedan sova för att orka fortsätta. Det har hänt väldigt mycket på senaste tiden och allting har varit ganska uppochner. Jag vet att livet genrellt aldrig håller en rak kurs utan bjuder på väldigt många kurvor här och där, när du minst anar det. Men den senaste tiden har trots allt känts... annorlunda. Har hunnit uppleva mycket under det här sommarlovet och inte minst innan det också. Trots allt är det väl ändå det som får mig att älska att leva, trots att jag inte alltid känner det. I stort sett tror jag dock att jag kan se mig själv som den lyckligaste människan på jorden, för jag har så många olika saker att leva för. När jag och min bästa vän, fru och andra halva Ariana kommer in på djupa saker, såsom filosofi lik denna, inser jag hur otroligt underbart det är att känna att man har saker i sitt liv som väger tyngre än vad de mindre underbara sakerna gör. Att vågen som håller innehållet av ens liv på något sätt väger mer på den sidan som håller det positiva, det som får en att orka leva, trots det negativa på andra sidan. Sedan är vi ju alla olika såklart, och innehållet i dessa metaforiska "vågar" ser helt olika ut från person till person. Instinkter och vanor får oss att vinkla våra upplevelser och intryck olika. Men det är trots allt det som gör oss till människor, och vi är alla unika och sannerligen perfekta i vad vi själva är. Oavsett balansgången av vågen.

/Madeleine