Winning days

Hej igen! Nu är Madeleine tillbaka i Sverige igen, tillfälligt, som vanligt nu för tiden. Moahaha. Har varit hemma här i Stockholm ett par dagar nu och spenderat tid med lite folk jag inte sett på länge. Har haft det otroligt trevligt. Estland var faktiskt väldigt trevligt det också. Var som sagt där med familjen, bodde i en lyxsvit på kryssningen både dit och hem, och på ett väldigt trevligt hotell en natt i Tallinn också. Den gamla delen av den stan är riktigt vacker, andra dagen fick vi t.o.m. fint väder, dagen innan var det en grym utmaning att hitta en restaurang, eftersom allting hålls tydligen stängt vid saknad av solsken. Hade väldigt mysigt, hur som helst, min familj är en speciell sådan, men oj vad jag gillar att vara en del av den. Vi har kul tillsammans. 

Första dagen hemma igen träffade jag min kära Signe och så klippte jag mig (en och en halv dm av mitt gamla svall är nu borta!) har nu axellångt hår, typ. Gårdagen spenderades till stor del hemma hos Viktor tillsammans med en skara människor från Kulturama. Vi firade Viktors hemkomst från USA där han bott i ca 10 månader genom en barbeque. Har saknat honom jättemycket, obviously. Under kvällen drog jag och min fina Sara till skanstull och umgicks med trevligt folk där. Var hemma vid gryningen(?) och har uträttat ärenden och varit på middag under denna söndag. Om två dygn är jag påväg till Italien, påväg mot solstränder och god pasta. Jag längtar, som sjutton... Längtan och saknad, att jag sällan bara kan vara nöjd. Det är många som säger att det bara är energikrävande och onödigt att haka upp sig på saker som man inte har, och kanske inte heller kan få. Att man inte ska sörja det man saknar utan istället glädja sig åt det man har. Tänka att det finns dom som har värre och helt enkelt le och se glad ut. Vara tacksam och allt vad det innebär.

När Viktor har bott i USA har jag saknat honom, och eftersom jag ser fram emot Italien längtar jag efter det. Jag längtade ju även efter den dagen då Viktor skulle flytta hem igen. Det finns en rad olika exempel som kan dras på känslor som ofta ses som negativa i det stora taget. Min poäng är dock att jag tror att alla känslor är nödvändiga för att man inte ska bli galen i brist på balans. Vi behöver få ha saker vi vill göra bättre och mål vi vill uppnå. Situationer vi önskar vore annorlunda och saker att längta efter, var annars skulle vi få vår motivation ifrån? Så jag säger bara att man inte ska döma sin insikt om vad man vill förändra, annars har man snart ingenting kvar att leva för.

//Madeleine 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback